GODMORGON KOMPISAR.
Här sitter jag och dricker te till frukost och låtsas att jag är vuxen. Skriver in arbetspass i kalendern och läser morgontidningen med tofflor på. Den här morgonen är förresten inte så värst god, uppstigning klockan 07.00 för tvättid och efter en timmes tjorvande med tvättmaskinen insåg jag att huvudströmmen sätts på först 12.00 på söndagar................................
Nåväl, inte gråta över spilld mjölk eller spillda tvättider trots att jag får gå omkring och vara lortig enda tills på onsdag.
I övrigt trodde jag att min mamma skulle komma in och dinera tillsammans med mig ikväll men tydligen blev jag bortvald. Jaha. Av mamma. Ensam och övergiven utan tvättid dessutom. Ett hårt liv, men kanske man ska ut och springa en timme eller två och sedan duscha så man kan vistas på skolan utan att skapa obehag bland sina medmänniskor.
ATT GÖRA SLUT MED SIN TONÅRSKÄRLEK
Du attraherar mig inte längre, utan ser bara klumpig och ful ut. Du är i vägen precis hela tiden och kan aldrig kompromissa. Det var dags nu.
En kväll för länge sedan, typ förra året vid den här tiden, var jag och min vän påväg hem från affären. Plötsligt stod du där och såg så inbjudande och fin ut och vips så stod du bara här på min balkong. En kundvagn.
Vad man gör med en kundvagn på balkongen är upp till var och en, men jag har brukat min på detta vis;
Sovit i den.
Legat i den.
Lagt burkar i den.
Lagt lappar i den till människor man behöver komunicera med men inte riktigt vill träffa. Alltså skrivit typ "8 cider och 2 smirnoff tack!"
Lagt nycklar i.
Använt som förråd när jag inte orkat gå till mitt riktiga.
Men nu är alltså tiden inne. Allt är urplockat och urtorkat och undanställt och det enda som finns kvar att göra är att tippa dig över kanten och rulla iväg dig. Dags för nya äventyr för dig och dags för mig att kunna sola för balkongen.
Win-win.
LÖRDAG.
Igår avklarade jag första dagen på mitt första riktiga jobb. Lite stolt för att jag inte vände i dörren eller ringde och skyllde på magsjuka eller gnällde hos mamma innan. Det gick iallafall över förväntan och alla är jättesnälla.
I ett par optimistiskt små arbetsbyxor så är det en omöjlighet att provsmaka pommes om knappen ska sitta kvar. Strategiskt gjort av mig.
REFLEKTION
Visste väl att den här årstiden inte endast är fin och mysig. Har mina fönster alltid varit så här skitiga?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
Hade jag haft tid och ork skulle jag ha mått psykiskt dåligt.
Istället så faller rullgardinerna ner ett par månader till.
LA PRIMA VERA
Hade totalt glömt bort att det fanns bar mark under det tjocka täcket av snö. Åh. Äntligen.
I övrigt så börjar jag på mitt nya jobb idag. Bara därför har jag fått tre (!!!!) finnar i pannan. Jättekul.
SOMMAR A LA JENNY
Om ni missat detta, så ta en titt på hur sommaren såg ut.
MINNS NI DEN VÄNSKAPEN
Det är torsdag och jag dricker nyponsoppa och funderar över definationer. Ordet vän kan innehålla så mycket.
I många avseenden tror jag att jag har haft tur. När det gäller Vänskapen. Den förtjänar stor bokstav, den vänskapen jag har haft.
Men Livets förändringar inträdde och vi blev stora. Att cykla omkring hela kvällarna, att spela fotboll hela dagarna, att baka kladdkaka efter sena kvällsdopp och tälta i trädgården passar inte längre oss.
Oss, som var. Vilka vi är nu är en annan gåta. Unga vuxna som hittat helt andra sammanhang och meningar än de vi hade tillsammans när vi var 13.
Men några av oss har hållit ihop. Inte lika nära, men ändå. Från dagis, till det första hånglet, till körkort och student. Sådan är vänskapen när den är på riktigt.
en lyxig fälla
Aldrig i hela mitt liv har jag sett ett avsnitt av Lyxfällan. Kanske för att hela programmet alltid verkat som ett stort skämt. Ett påhitt med skrivna manus och tårar orsakade av vitlök.
För vem är väl egentligen så fruktansvärt korkad att man hellre handlar motorcrossar på kredit istället för mat till sin 3åring? Ingen, trodde jag.
Men idag så låg fjärrkontrollen alldeles för långt bort. Lite hatisk så var jag ju tvungen att helt enkelt se och begrunda. (Ni förstår ju själva att jag inte orkar sträcka mig efter fjärren)
Såklart att man dömmer människor, 25åringar som rycker på axlarna åt att budgeten spricker med 30 tusen i månaden varje månad. Att de inte vet hur kredit egentligen fungerar och att de inte förstod att alla räkningar skulle samlas på hög. Att hon som är arbetslös klickar hem "smågrejer" som telefoner och apparater medan de hela bildar en omöjlig karusell av orden mycket vill ha mer.
Återigen någon som visar armhålan för svenska folket, fast på ett annat sätt. Som erkänner svaghet och okunskap i TV-rutan och får vara vandrande bevis för äldres fördommar om att ungdomar inte kan, att ungdomar inte vill, att de inte vet. Och förresten var ju allt bättre förr innan man kunde handla på kredit. Innan man fick såna där kort man måste dra på ICA. Och innan det där internetet kom.
All okunskap är svaghet.
galna dumma kärlek
"VARFÖR SÅN DEBATT OM HÅRIG ARMHÅLA? EN SÅN HAR JU JAG MED"
Ni vet ju att ingen vill vara åsiktslös. En sån som gnäller om resultatet i melodifestivalen utan att ha röstat.
Här kommer resultatet för Årets Fjant, med nomineringen;
Genom att kränka en kvinna och hänga ut henne i princip alla sociala medier för hennes hår under armarna framstår som ett dåligt skämt när året är 2012. Varför denna debatt tog sådan fart är svårt att veta. Det enda som är säkert är att hon provocerar och upprör!!!!! genom att visa upp denna håriga håla inför allmänheten.
Kanske är det så, att hon vågar vara något som få andra gör. Utan att vara det minsta femenistisk eller så säger hon helt enkelt bara "så här föddes jag" och pekar armhåla mot publiken. Lite "lukta i den här om ni har problem" - känsla. Helt underbart tycker jag.
Avslutningsvis, citat från syndaren:
– Folk får ju tycka vad de vill, men jag tycker man ska sätta det i proportion till annat som händer här i världen. En massaker i Syren igår till exempel, men en massa lemlästade kvinnor och män, men det HÄR får mycket mer uppmärksamhet. Man borde tänka några extra varv innan man kommenterar något, säger Lina Ehrin.
– Jag tycker det är jättekonstigt att vi inte har kommit längre.
Ett stycke tisdag
Kära ni. Tänk vad ett par kommentarer kan sätta igång suget på riktigt, därav renoveringen här hos mig.
I timmar har jag suttit och bråkat med alla dumma koder, men orken försvann och projekt för(bättring)nying läggs på is.
Det kommer fler innehållslösa timmar, jag lovar.
Ikväll är det tisdag vilket innebär att man får fika framför Desperata hemmafruar. Missa inte.
Rädsla är tillfälligt men ånger Förevigt.
Tänker skriver suddar. Suddar mer. Suddar ut allt som bara känns jobbigt för tillfället med världens största luktsudd och fortsätter framåt i en blomdoftande värld.
APPROPÅ ATT VARA 14.
Bruna sommarben
ATT VARA 14.
Läser igenom utkast. Sånt som jag tänkt publicera men som på något vis tagit en lite mer privat tvist och hamnat som fångar i arkivet. En hel tonårsrevolt sparad och akriverad.
"Min mamma har skaffat en pojkvän. Mammor ska inte ha pojkvänner. Mammor ska ha pappor och tvärtom, därför är jag arg. Så arg att jag bara skriker om hon ens försöker titta på mig med den där blicken jag hatar."
"Imorgon ska jag på fest. Igen. I fredags var vi ju i Stugun och det var så himla roligt att vi gör om samma bravader återigen. Att vara 14år och strunta i allt är bäst."
"Rökte min första cigarett igår. Vet inte om man ska skratta eller gråta."
Åh. Tänk så stora problem jag har trott att jag haft.
KÄRASTE ALEXANDER.
I lördags när jag av en spontan slump satt och bastade på nybyggda Experium i Sälen så kom Alexander Schulman innanför dörren. I vit badrock och tofflor. Hjärtat dunkade lite fortfare och små bilder dök upp i huvudet. Jag gick fram, skakade hand, (ett perfekt handslag) och talade om att jag läst precis allt han skrivit. Att jag grät i badkaret sista sidorna av "Skynda att älska" och att hans fredagskrönikor till och med är bättre än Johan Hakelius.
I sin tur blev Alex så förundrad av mig, så ung och så påläst - att han genast erbjöd mig jobb i Stockholms innerstad och vi blev bästa vänner. På söndagarna träffas vi på ett café med skraltiga stolar för att prata igenom veckan som varit innan vi äter söndagmiddag hemma hos honom och Amanda. Ibland om de ska ut barnvaktar jag Charlie och vi målar med kritor och hon skrattar mest hela tiden.
Men. Under tiden som det tog att fantisera sig till detta ögonblick av perfektion hann mina tankar smyga sig in på personlig integritet. Kanske att man inte stör människor på spa, trots att Alex Schulman står framför med sitt håriga bröst och gestaltar en dörr till möjligheternas värld.
Nåväl. Om du läser detta i cybervärlden någon dag, Schulman, så tycker jag om allt du någonsin skrivit och barnvaktar gärna ditt barn.
MÅNGA VÄRLDAR
När man vågar ta ett djupt andetag och tänka efter inser man att det är våra skiljaktigheter som formar oss människor till en perfekt kombination. Några ljusa, några mörka, några sura, några söta - det bildar en perfekt karamell i världens stora godispåse.
Men när man tänker efter en gång till så inser man att världen består av skal till ytterligare världar. Precis som på såna där program man såg när man var 11, när målade små figurer kunde gå in i en annan parallell värld. Då insåg man såklart inte att det var en spegel av verkligheten, lite hypad såklart, men i grund och botten.
För visst kommer vi från olika världar. Även fast vi kanske är från samma del av stan. Det finns I-länder och U-länder, och endast med tanke på hur långt det är mellan de konsonanterna kan man drömma om vilka skillnader det måste vara. Det finns rika och fattiga. De finns dom som svälter ihjäl medan andra lever ett liv i överflöd. Men det finns även vardagliga världar.
Vuxenvärlden. Den man får en bitter försmak på när man får betala sin egna första BH. Den magiska stunden när man inser att man har fått mens och kan vara med de andra tjejerna och snacka puberteten och allt som hör till hela kvällarna. En värld som växer sig större och större med möjligheter, ansvar och krav ju längre in i karusellen man kommer.
Nyligen insåg jag att det finns en annan värld.
Fjällvärlden. Känner mig lite dum såhär i efterhand som trott att namnet syftat på själva miljön. När jag besökte de norska fjällen så slog det mig plötsligt - i fjällvärlden går man tillbaka i utvecklingen. I en hemlig dimension dessutom, där allt är tillåtet för ingen känner en.
Man dricker öl utanför korvkiosken, kräks i handväskan, och går in och för ett ordentligt liv om felbeställda burgare, trots att man passerat 40-strecket. En underhållande pjäs på ett tragiskt vis för åskådarna medan huvudpersonen i sin tur går hem och duschar kräks ur håret. Sedan samlas man under namnet skidturister och hela teatern fortsätter trots att roller och karaktärer byter plats.
Tänk så olika allt kan vara.
SAKER JAG TÄNKER PÅ NÄR JAG HAR TRÅKIGT.
När jag och min bästis åkte till Malta på språkresa. En resa som skulle kunnat ha slutat precis hur som helst när vi kastade oss ut i en djungel av arrangörer men till slut valde EF. Tusen nya erfarenheter och vänner rikare i en återvände vi två veckor senare.
När vi var på resturang och Sanna doppade handen i pizzan och fick en blåsa som täckte nästan hela handen.
Hur fruktansvärt fula kläder och frisyrer vi har haft allihopa genom åren. Dagens outfit med blommiga badshorts är ingen höjdare.
När jag och min kompis Sofie skulle ha picknick på en berg med det hela slutade i en dramatisk historia. På väg upp hittade vi en telefon, fick tag på ägaren och sen fick vi 500 kronor!!!!! Pengar som vi var så sjukligt stolta över att de finns en hel mapp med såna här bilder på datorn (...)
När Sanna och jag vred på högsta värmen på golvet i badrummet och tappade upp kallt vatten i badkaret, la ut handdukar och drack vatten med is och låtsades att vi var på Hawaii. När vi hittade rester av ett ben som vi var övertygade om var en dinousarie som vi visade mamma, som i sin tur visade sig vara grannens döda hund (...)
När jag skulle lära mig att cykla och Sanna tvingade mig att cykla 1 mil till hammarstrand för att hon ville bada i poolen, och såklart för att jag skulle lära mig att bemästra cykeln ordentligt.
VARFÖR INGEN STOPPADE MIG FRÅN ATT GÅ UT MED MINA OBEFINTLIGA ÖGONBRYN??? På denna bild sen i påskas syns det sorgligt nog vad en tonårstjej och en pincett kan orsaka med gemensamma krafter.
Hur fjantigt mycket jag tycker om min hund. Nog är det sant att hunden är människans bästa vän och visst är det väl tur att Bente alltid lyssnar oavsett vad jag har lust att gnälla om.
Sommarjobbslönen blev huxflux en biljett till Spanien. Återigen med min kompanjon Malin som ressällskap. En liten rädsla om att inte kunna överträffa föregående resa blev till ett skämt.
Fantastiska dagar och den absolut bästa tiden i mitt liv. När vi sov under stjärnhimlen på balkongen, för att vi ville. Sprang ifrån en nota med svinäcklig alkohol, för att vi ville. När vi blev utelåsta från vårat hotell för att vi kom hem för sent (för att vi ville) och sov över hos ett gäng vi träffat tidigare. När vi åt vindruvor, drack sangria, åt saltlakrits till middag över ett kortspel - Åh. Bäst att sluta där, det finns så mycket som mamma skulle bli gråhårig(are) av.
Kram
SÖKANDE
Lovet är här. Medan solen strålar från en klarblå himmel och snön smälter i sådana mängder att man vet att skorna kommer vara blöta varje dag från och med nu i några månader framöver, tittar jag på skidtävlingar och fascineras över definationen Vi. Tänk att det är vi i Sverige som tar guldmedalj varenda gång. Det är du och jag och Carl Johan Bergman som står på prispallen även fast det bara är han som finns i bild. Att alla människor söker en gemenskap blir aldrig så tydligt som i sportsammanhang. (Igår gjorde jag och Zlatan hattrick, vilken ljuvlig känsla)
I övrigt vet jag att de här dagarna kommer passera snabbare än man hinner blinka. Att vara överallt hela tiden är målet för alla fria ungdomar vilket kommer resultera i långa liftköer och fulla krogar. En veckas frihet.
Välkommen.
EN STILLA ÖNSKAN
Det försvinner inte. Ansvaret försvinner inte efter att man haft tandställning och beställt sin första BH från H&M's katalog. Antingen kommer någon tvinga dig att hela tiden ta det, eller så kommer du få bita i det sura äpplet Konsekvens.
TIDEN SOM GÅTT SOM ALDRIG KOMMER IGEN.
Sommaren som kom och gick igen snabbare än någonsin förut.
Har druckit kaffe i fint sällskap, hurtat runt i skidspåret, tagit långa promenader med hunden, läst sagor för lillasyster, tittat på Mello med bästis, sovit 12 timmar per natt, ätit god mat och slutligen somnat med näsan i NK-boken.
Insikten om att åldern smyger sig på gör sig påmind. Jag tänkte ju egentligen bara säga hej till barnen som åkte spark i backen nu på kvällskvisten men plötsligt kom det ett "jaha, varför har ni inte reflex på er när ni åker på stora vägen på kvällen". Åh, från och med nu går det nog bara neråt.
