en tonårsrebells ensama klagosång
jag dricker dinousariekiss direkt ur duschslangen tänker och funderar på
falangen, refrängen, den där sången
blir så leds på mig själv som skjuter upp allting till sista sekund
precis som förra gången och
gången innan det
det är egentligen ingen som vet
VARFÖR.
kanske DÄRFÖR.
men när kvällen kommer blir jag effektiv
som ett råtta i ett hjul
jag vill kunna prata om mitt sociala liv, att jag faktiskt haft kul
och fast jag har haft på mig hela dan så,
jag börjar faktskt bli van, så har ingenting blivit gjort
och idag gick så fort och så kör tiden ifrån mig och
hjärtat är bland molnen, i en varm sommarmiljö, ja
ibland vill jag faktiskt dö medans Gud fortsätter bajsa snö.
men, för många Men, nu ska jag börja med min uppgift om Afghanistan för
jag har tittat på Friends hela dan (chandler är min andra, bättre hälft).
Bortom alla psykoanalyser har jag gett fan i allt som jag borde (borde) ha gjort och det känns bra.
love
"Jag är så söt, låt oss bli bästa vänner för evigt!"
En söt hund, en mycket söt liten hund som förgyllde mitt liv.
bra spenny
Idag tänkte jag bevisa att min humor verkligen är i världsklass och ändra min relationstatus till "det är komplicerat med @Hans Lundin, som även är min vaktmästare.
Givetvis råkade jag klicka på fel knapp, så jag inbjöd nån helt random som jag inte känner att ha ett komplicerat förhållande med mig. Bra skit.
Frågan är nu om man ska försöka förklara sig på något sätt, eller om det helt enkelt är bäst att lämna det orört?
"Hihih, tycker att det skulle vara kul att ha ett komplicerat förhållande med dig bara. =)?"
"Jag skulle egentligen inleda ett komplicerat förhållande med min vaktmästare men de blev lite struligt?"
Åh jag är så pinsam så jag nästan skäms.
en bild
gulliga huh?
;*
Trevlig lördagkväll alla sötisar
shena
Sedan jag senast plitade ner några rader här har jag besökt stora staden och haft det trevligt tillsammans med fina brudar och trevliga killar.
De kom fram en kille på Donken och började mucka med en av våra trevliga killar, eftersom han tydligen hade varit på fel fest och muckat med honom (vilket inte var sant för 5 öre) och skulle döda honom. Sinnes.
Sedan kastade han och hans kompisar en cheeseburgare på en tjock gubbe, just för att han var tjock.
Då blev jag så uperduperarg så jag fick svarta ögon, och då drog vi oss hemåt och sov istället istället för att ställa till med en ännu större scen.
snabbmakaroner är allt som behövs för att överleva
Någon gång i livet tappar alla människor riktning. I det förtvivlade ögonblicket, vem är du då?
en vanlig dag som är vanlig
En bild på favoriterna! Jag tänker på er, och det är bäst att Kalmar förbreder sig för att Jenny tänker komma dit, och tjejerna får se till att hålla lite extra hårt i sina pojkvänner, he-he-he.
Dagens bravader har inte varit särskilt många, men fina ändå.
Tillexempel blev jag vän med en kille med rosa hår på facebook bara för att han hade just det, rosa hår.
Jag håller just nu på att baka en kaka med Frida, vilket också är som ett äventyr.
Slutligen taggar jag sönder inför beachen 2010 genom att dricka chockladsmet. Finnnnnt!
för komplicerade bokstavskombinationer räcker inte för att beskriva mig
Kanske är det Kim Larsen som gör det, när han sjunger som bara han gör och insikten om att dagarna rullar förbi mig snabbare än småsingel under små nakna fötter slår ner som en atombomb.
Jag saknar mina nakna fötter, jag äger alldeles för många skor nu för tiden för att jag ska vara riktigt nöjd.
En gång i tiden behövdes de inte, men när livets omständigheter gjorde så jag var tvungen att förflytta mig till ett asfalterat område skulle man tydligen använda skor, istället för att sparka av sig dom i slutet av April och få köldknölar under fötterna.
Jag saknar min barndom, som var som hämtat ur lilla huset på prärien, utom all hungersnöd.
Alla vi barn i bullerbyn kanske är ett konkret exempel som beskriver den bättre, med det röda huset och farmor och farfar på gården.
Jag saknar min farmor och farfar också, på tal om dem.
Ni är bland de finaste människorna jag känner, och jag är uppriktigt sagt ledsen över att jag aldrig vågat tala om det för er.
Jag kanske måste göra det snart, så ni får ta med er det till himlen.
Jag saknar varma sommardagar när gräset var grönt och fotbollsplanen var mitt alldeles egna rike.
Jag saknar den dåliga vägen, där jag efter många om och men lärde mig att cykla.
Jag saknar min familj, den familjen som fanns en gång i tiden för väldigt länge sedan som utgjorde en egen, väldigt speciell liten enhet.
Jag förstår mig egentligen inte på mig som publicerar ett sådant här; stackars-mig-som-inte-har-det-som-jag-egentligen-vill-jag-saknar-min-famor-och-farfar-inlägg, som egentligen tillhör kategorin privatliv.
Men å andra sidan, vad är privat numera? Nyblivna mammor skriver glatt om att deras barn tappat navelsträngar, flickor om sin oerhörda mensvärk och några finniga killar om gårdagens erövringar.
Det finns inget privat längre.
Det fanns ingenting jag ifrågasatte när jag var liten, utom att jag var tvungen att tvätta mig och borsta håret.
På äldre dagar har jag blivit något av en mästare på det, att käfta emot och ifrågasätta för att slippa göra det jag egentligen borde.
Något som jag ifrågasätter nu, som jag aldrig lade märke till då; hur fan kunde jag titta på Rädda Joppe utan att skratta ihjäl mig? Ola är ju så sjukt ful!
this is my life, and I don't care
livsviktig uppdate!
Orken räcker inte riktigt till för att gå upp och kolla, och risken är nästan lite för stor att jag kommer bli besviken, så jag sitter här och drömmer istället och hoppas att någon vänlig själ kan bekräfta detta.
Då kanske det skulle vara dags att hoppa ur tofflorna och pyjamasbyxorna och gå upp dit och vifta lite med ögonfransarna.. Anyone?!
ertfgh
Medans flickorna på söder solar solarium så de nästan brinner upp, dissar Din Sko och flätar sitt könshår sitter jag här och i extas och klickar hem sommarkläder istället. Egentligen borde jag gå ner i källaren och tömma tvättmaskinen, men på grund av One Tree Hill så är det rent ut sagt omöjligt. För er som inte förstår mig, tryck här;
http://www.youtube.com/watch?v=s5WvmPCpcB4&feature=related
Idag var jag riktigt klockren förresten. Ett kort på en fisk var allt jag behövde för att kommentera;
Får man ingenting annat på kroken får man väl nöja sig med fisk, tidelag är ju inte olagligt i Sverige.. Poäng till mig.
jenny kräks
Facebook är ett verktyg som gör det lättare att komunicera med släkt och vänner. Det är riktigt behagligt att kunna titta och kommentera vad folk har för sig och vad de har för planer utan att behöva röra sig en millimeter.
Jag har inte ägnat en tanke åt vilka vänförfrågningar jag accepterar och vilka grupper jag blir medlem i, eftersom det mest är "tjaffs" alltihopa. Hon ska söka till idol och han ska färga håret rosa - som att jag egentligen bryr mig..
Kanske att man borde ta och ägna en tanke åt att varje ny Richardo som vill bli vän får tillgång till mina bilder och det jag lägger ut. (Nu kommer jag bli hispig med tanke på att det relativt nyss var One Tree Hill-avsnittet när Peyton får besök av ett psykfall som spanat på henne via internet, och påstår sig vara hennes bror men är helt galen, huhuh jag kommer aldrig mer kunna sova!)
Bilden ovanför är ett exempel på hur lätt det är att byta namn på en grupp och på så sätt ha många medlemmar. (Den var tidigare Stockholmsgruppen.) Sjuka äckliga jävla satar det finns i den här världen!
http://ems.blogg.se/2010/february/vidrig-facebook-grupp.html
werfwer
Det bara droppar teen spirit av dom, men jag säger som ICA Ulf - vem bryr sig, inte jag iallafall.
Det händer kanske för mycket för att mina tankar ska gå ihop med mina fingrar, men som sagt så har ICA Ulf slagit huvudet på spiken.
Återkommer i bättre form, puss j
hmhemehme
Jag fick för mig att jag ville städa, ordentligt, vilket innebar att jag började dra i allting samtidigt och på så sätt skapade ett (ännu totalare) kaos.
Jag måste ha någon konstig städ-fetish, som innebär att jag måste ta på mig allt jag hittar - som i sin tur resulterar i att jag sitter här med en UIKmössa, ett cyklop och ett par jeansshorts på mig, några armband och hårsnoddar jag hittat på diverse golv och en orange halsduk. Dagens outfit med andra ord.
Nu sänder jag en tanke till min vän Elin Johnsson medans jag äter mina gröna bönor med smör och salt.
(Och ja mamma, jag kokade dom i vattenkokaren.)
this is my time, this is my life
Jag funderar på att klippa lugg igen, men jag kan verkligen inte bestämma mig!
Så dagens fråga; vad tycker ni?
Ibland så kan man fundera. Är det livet som leker, eller leker det med mig? Är jag som en liten marionett, som påverkas så hårt av min omgivning och allt som händer runt omkring mig att jag inte styr själv?
Är mitt öde redan besämt och ingraverat i stjärnorna, eller är det jag som håller i bokstäverna och får skriva dit det själv?
När man funderat tillräckligt länge, och inser att man inte kommer fram till några svar, kan man följa med två gospojkar ut och åka epa istället och sjunga låtar som "Greger är ett fint namn" "Piercad i ollonet" "Ta mina njurar" eller varför inte gamla hederliga Elvis? Gilla.
du suger, fast du har ärliga ögon
ibland så önskar jag att jag hade vingar, så jag kunde flyga bort från er allihopa och eran (våran) ytlighetshets.
Dina ord försöker med all sin kraft gräva sig in i min hjärna, men jag har en mur som jag under en lång tid omsorgsfullt byggt upp. Jag tänker aldrig låta dig sabba den, aldrig aldrig aldrig och återigen aldrig någonsin.
en snabb uppdatering, en väldigt snabb uppdatering
Inom åtta sekunder var det ett av de lokala, medelålders dräggen som kommenterat; hon kan få min balla!
Så ja, Sverige. Varför inte sänka rösträtten till sexton år när mognaden inte verkar ha något som helst med ålder att göra?
hm
konfirmation var det
|jolins bild|
miranda sjunger för oss ikväll
Det var med dom osynliga människorna han ville leva, de vi går förbi varje dag och ibland blir.
Det är en inspelning från konfirmationen, som var en väldigt fantastisk tid på sitt sätt.
Givetvis insåg man det inte då, men såhär i efterhand så var det något magiskt. Människor från olika världar med olika vänner och bakrunder, som knappt hejat på varandra tidigare var tvungna att lära sig att dra i samma riktning.
Jag saknar det faktiskt
längtan, min vän, längtan
- sommarkänslan slår mig av stolen, det är inte länge kvar nu
hjärta
fina, ruskigt fina tider.
Nyss hemkommen från slalombacken, fint sällskap och mysiga vurpor.
Nu sitter jag här och försöker mata eller möjligen träna ihjäl www.emmajacobsson.blogspot.coms's hamster.
Jag är en mycket elak människa, men jag har ingenting bättre för mig. (heheheheheheh)
Nu återstår det att se om min gamla vegan engelskafröken och tillika djurättsaktivist kommer och dödar mig plågsamt inatt.
Nu vankas här pizza och stekta bananer med glass. Efter det kanske det får plats en eller annan semla.
Ibland är livet fint att leva.
stjärt-dag
Det är så mycket dagishumor över det hela som det någonsin kan bli, men det fick mig att skratta inombords i minst tio minuter iallafall.
Medans mina kamrater for vidare på en annan fest åkte jag och jag hem. Min äkta hälft kände sig lite sleten och saknade sin mamma av nån konstig anledning, men hon visade sig sova precis som förväntat.
Den här helgen har varit lärorik på många sätt, jag har lite intressant fakta till alla som känner att dom vill ha den; Ju större en sköldpadda är desto högre och mörkare stönar den vid samlag.
Ikväll tog vi en tripp till de förflutnas arkiv och förfärades över gamla frisyrer, kläder och röster.
Jag har funderat mycket på vad som egentligen hände mig när jag var liten eftersom jag lät som en kedjerökare sedan åtminstonde 55 år tillbaka mixat med en kråka som har satt något på tvären i halsen.
vänd dig inte om, ekade hans röst
lita på mig, viskade vindarna men
vem gör egentligen sånt
hmmmrmrmmr
Lite väl lång kanske, men när det finns både chips och popcorn spelar det inte så stor roll.
Idag är det en dag kvar till alla hjärtans dag, och på schemat står "Chockladätning i världsklass med andra singlar." Vem vill ändå ha nån pojkvän liksom, whatever, vem bryr sig, inte jag iallafall. hehehehehe.
Hoppas att det blir lite varmare idag så man kan vara ute utan att avlida.
heaven is a place where people die pretty
NÄR
blir man tragisk? Ett sånt där offer som inte har nån, och som inte uppnått någonting?
Finns det liksom någon åldersgräns, eller är det individuellt? När ska man sluta spela farmville?
tankarna går på högvarv, men dom går inte riktigt att formulera.
heheheheeeee score
Denna ljuvliga Fredag får kvinnan på bilden stå för dagens klockrenaste.
Detta uttalande bara flög ur henne medans vi tittade på Family Guy.
- Alltså.. Egentligen skulle ju hundar kunna stjäla bilar, för dom har ju inga fingeravtryck...
puss på mig min snygging (som är jag)
Ibland så är jag riktigt smart mina vänner.
Idag när jag lassade i mig min skollunch kom jag och tänka på ett avsnitt av Outsider som jag sett någon gång, där människor var helt sjuka, alternativt sköna, och hade sex med föremål och gifte sig med dom och andra såna där konstiga, eller återigen alternativt sköna saker.
Jag tror inte på kärlek, som de flesta i min omgivning kanske vet efter tusentals samtal och diskussioner.
De flesta av mina vänninor längtar ihjäl sig till sina bröllop och gör ingenting annat än att dela saliv och kroppsvätskor med sina pojkvänner, men jag tror som sagt inte på sådant.
DÄRFÖR, kompisar, ska jag gifta mig med mig själv.
Ingen i mitt förhållande skulle kunna vara otrogen, svartsjuk, kontrollerande, idiotisk eller irriterande.
Och förövrigt skulle vi aldrig göra slut, jag själv och jag.
En evig kärlekshistoria helt enkelt, och jag ser fram emot att jag och älskling ska fira alla hjärtans dag tillsammans! Kalla mig schizofren, men i en värld där det är tillåtet att ha sex med djur och bevisligen föremål också, är det faktiskt ett minimalt problem.
j
vardagstugg
Jag hittade en bild på min dator nu, och något säger mig att det är min syster som så omsorgsfullt och hatiskt sparat den. Hon är både elak och konstig, men jag har vant mig.
Min lillsyster sitter och pillar sina dockor i håret och sjunger om sabadill och löss, precis som barn i normala familjer gör...
Nu väntar alla mina läxor.
den undrande undrade,
Egentligen. De betonade alltid på eeeeeeeeee där de satt med armarna i kors över bröstet och fötterna vippandes.
För länge sedan, så var det alltid ordet eeegentligen som stod i centrum.
Hur mår du, egentligen? Hur känns det, eeeegentligen?
Jag kommer ihåg det som att det var igår, och så otroligt många minnen sköljde över mig så våldsamt att jag nästan föll omkull idag när jag satte min fot på BUP i östersund för första gången efter fyra år.
Denna gång var det endast som moraliskt stöd, hand-hållar och möjligen tår-torkare, och det gick jättebra.
Jag träffade min lilla gråa tant, som jag utan att överdriva kan säga förde mig tillbaka till en verklighet jag hade förträngt.
med evig tacksamhet
j
. . . tre punkter är allt Ni får
vart vi än snurrar, om så bara för en stund
att få en chans att befinna sig någonstans bortom fast ändå nära, kanske lite för nära
ett gränsland, sa de gamla och visa
som har gjort samma misstag
och skrockar om att det var bättre förr
att få glömma fast komma ihåg, kanske tydligare
kanske att det är en
hormonisk reningsprocess, för vad vet väl jag
jag undrar bara
förstår ni inte
att ni kanske
har något
med saken
att göra?
att ljuga är en sak
att undanhålla sanningen är samma sak
egentligen
om man verkligen känner efter
så kanske samvetet är ganska tungt
MEN
det kanske blir som ett måste,
något att leva upp till
MEN
ni kommer läsa,
kanske ser ni det ni vill se,
eller så läser ni det jag skriver
eller så ser ni ingenting alls
för jag är så kryptisk
och har texten överstruken
men
förstår ni inte
att det är fel, så fel
att fortsätta, spinna vidare
på något
man inte sett
inte upplevt
och framför allt inte vet
om det är sant eller ej
för nu
nu ger jag mig
allt som behövs är ett uppmuntrande leende från
någon som redan har haft ett liv
som numera inte har något annat än minnen
eller kanske en söt hund
som vill komma fram och hälsa
bara för att
som en liten påminnelse om,
att världen fortfarnade
är en plats där
det finns
godhet
sdfs
"Har du tränat länge på att skriva och tänka och sånt eller?"
puss på kennü
insikter och utsikter och åsikter och HP, min HP
Sena fredagkvällar när allt är så tråkigt så klockan knappt tickar kan vara bra. Dom kan tillochmed vara bäst.
Man kan exempelvis ligga i ett sisådär 100 grader varmt badkar tillsammans med några ljus och en bok om förintelsen, och försöka tvinga både sinne och själ att inse vad som egentligen hände.
Genom att öppna hjärtat och vara villig, eller nästan påtvingad att inta information som man helst vill leva utan, kommer man givetvis till många insikter kring allt mellan himmel och jord.
Ett konkret exempel - dags att göra Hans-Peter Burman till president, partiledare, eller varför inte gud?!
Jag ska överleva hela mänskligheten!
Sen startar jag en ny och förhoppningsvis bättre och klokare mänsklighet!
HP Burman, vilken man.
http://www.youtube.com/watch?v=162SbR6_pGc
Hur otrevligt det än kan låta så ska jag gå och lägga mig nu tillsammans med Adolf Hitler.
(Sanning; jag slutar när jag ligger på topp och n' HP accepterade mig på facebook! EXTAS!)
här är min vardag
Bilderna får helt enkelt tala för sig själva.
hehe
I sommar ska jag tillsammans med en av mina allra finaste vänner åka till Malta.
Jag håller på att spricka av längtan, och att resan är bokad är inte klokt, eftersom jag förväntat mig att det här skulle stanna på planeringsstadiet precis som alla våra andra galna ideér. Helt galet kul.
Ikväll har jag umgåtts en sväng med några själar som är lika vilsna som jag, och det var riktigt trevligt.
Lev er in i scenariot att vi tittar på en fightar-film.
Jenny; alltså, är det verkligen okej att bitas sådär!?
M; neeeeeeej, det är inte okej att peta i ÖGONEN.
Jenny; om jag vore en tjej.. eller alltså just det. men alltså oj, alltså ni fattar. Heh.
M; alltså wow, hon hette nåt med retarded!
j; men va? fan va retarded.
Det känns som att mina inlägg blir väldigt ytliga och vardagliga nuförtiden, men konstigt vore det ju faktiskt annars. Jag återkommer med lite bättre uppdatering om lite roligare saker.
puss
jag älskar bajs
Ibland så funderar jag på om det bara är jag som är så otroligt patetisk, alternativt tokrolig så jag sitter och skämtar med mig själv och sedan skrattar när jag är ensam hemma?
Det borde egentligen vara omöjligt. Hjärnan borde förvarna mig själv att jag hade tänkt vara rolig. Så antingen överlistar jag min egen hjärna eller så funkar den inte som den ska. Jag tror på alternativ ett.
Nu sitter jag och läser min absoluta favoritblogg. Www.Bajs.blogg.se.
Finns inget bättre.
(Och ja, jag kanske är omogen som sitter och hittar på konstiga bloggnamn för att titta om dom existerar, men vilka guldgruvor jag har hittat!)
xoxoxoxoxoxoxoxo sleep tight
:))))
Mitt alldeles egna paradis, dit man kan åka mellan all jordgubbsförsäljning och bli uppgödd och ompysslad av mormor och morfar.
hejhejhejhej
Idag ångrade jag nästan att jag gick med på att stå i cafeterian med Ida, eftersom det serverades fiskgratäng till lunch så alla var som galna, och kvinnan i fråga valde att skämma ut mig i omåttliga mängder!
Och alla sexor som klagade på mina mackor idag - jag kommer hem med ett baseballträ till er inatt. No kidding.
Jag överlevde mot förmodan ett par varv i elljusspåret tillsammans med Moa! Ruskigt mysigt, och perfekt väder! Tipptopp åt alla håll. :')
Jag har ingenting att läsa i badet längre, fast möjligheten finns att låna gratis böcker så utnyttjar jag det aldrig. Very konstigt, får se till att ändra på det.
måndahhh
Måndagen passerade relativt smärtfritt.
Men kära gud, kan du göra så min hund slutar mensa? Jag tycker nästan synd om stackarn som är så vrålkåt så hon försöker sätta på vad/vem som helst, och det börjar gå mig på nerverna att så fort man kommer hem ska man riskera att bli påsatt av en hund. Tack på förhand.
Idag hade jag den stora äran att följa med min barndomskamrat och fantastiska ängel Moa Malmberg hem, och det var riktigt mysigt, men också intressant och lärorikt. Det är inte klokt hur många tankar och känslor en liten människa kan inehålla. Helt sjukt egentligen.
Nu väntar bubbelbad med några ljus och en bra bok, gilla.
EHMMM
Jag sitter här och är alldeles 2cool4school och struntar i min uppgift om judar för tillfället, och letar istället igenom arkivet av texter som under dom här skolåren växt sig ganska stort.
Här kommer en, som jag inte ens kommer ihåg att jag har gjort? myskopysko.
Saga var uppvuxen med ljuden. Stönandet, skrikandet, skrattandet. Dofterna av nya dyra herrparfymer varje kväll hade hon känt sedan barnsben. Välkommen till min vardag, viskade hon tyst för sig själv där hon satt och fingrade på sin gamla rosa dagbok.
En gång i tiden hade den varit hel och fin, men sen Basse skulle tjuvläsa och knäckte låset med en hammare var den inte lika söt. När han inte fick upp den så fort som önskat så kastade han den i ren frustration i toaletten. Spolknappen hade aldrig riktigt fungerat som den skulle, men mamma tvingade Basse att plocka upp den bajsiga boken och tvätta den och be om ursäkt, och Saga brydde sig inte om att den luktade lite småilla.
Hon klappade den ludna boken och tänkte på honom. Fina underbara Basse.
Hon började som vanligt fantisera om hans guldbruna lockar, ärliga blåa ögon och charmiga smilgropar.
Basse, världens bästa brorsa. Han hade fungerat som en pappa åt Saga, och samtidigt som en lekfull och retsam bror.
Han hade låtit Saga vara liten tills hon var åtta år. Då en dag när hon kom hem var han plötsligt inte där. Hans lukt var som bortblåst, och på golvet låg en lapp. Hon kastade den när hon städade, och eftersom hon ändå inte kunde läsa hade lappen inte någon betydelse överhuvudtaget. Hon ångrade det starkt nu, några hundra tusen tårar och ca 1460 dagar senare.
Plötsligt slogs dörren in och en halvfet naken man rusade mot henne. Hans ögon var vidöppna, och han kastade sig mot Saga.
"Det kan fan inte vara så lätt för dig, att ha en hora till mamma. Äckliga jävla horunge!"
Han tog tag i hennes axlar, och tryckte upp henne mot fönstret. Han spottade henne i ansiktet och fortsatte slänga äckliga ord på henne och komma med falska anklagelser. Samtidigt kom en halvnaken mamma inspringande i rummet. Hon skrek, bönade och bad.
Saga var förbannad. Medans tårar och spottloskor rann blandat nerför hennes kinder funderade hon på att skrika, ryta och slå. Men självklart hängde hon bara där i mannens fasta grepp som en livrädd kattunge, en bölande värdelös sådan.
"Snälla, snälla sluta, viskade Saga." medans hon knep igen ögonen och önskade för allt hon var värd att den här pinsamma äckliga situationen skulle få ett slut släppte mannen. Han örfilade mamma i ansiktet så hon föll baklänges, sen rafsade han åt sig sina kalsonger, drog på sig skjortan och smällde igen dörren bakom sig.
Saga höll sina knän tätt intill hakan. Hon torkade ansiktet med baksidan av handen och ställde sig upp för att titta hur det var fatt med lilla mamma. Hon låg där, endast iförd vidöppen badrock. Blek, förstörd och ärrad av tiden.
Saga hämtade ett glas vatten och strök mamma över håret tills hon fick ork att ställa sig upp. Hon drog igen badrocken, munnen var som ett streck. Utan ett ord gick hon in i badrummet och började spola varmvatten. Hon nynnade på en galen melodi som hon brukade sjunga för länge sen.
Hon hade faktiskt läst och googlat på det; Sexmissbruk. Kanske har förhållandet just tagit slut och du känner dig frustrerad. Då är det lätt att gå ut på krogen och ha sex som plåster på såren. Men ofta blir effekten precis tvärt om – och ångesten kommer dagen efter som ett brev på posten. Missbruk förstör både självförtroende och självkänsla.
Saga hörde hur den iskalla eggen på kniven lades ner på badkarskanten. Hon hörde nästan hur mamma bet ihop munnen för att inte skrika. Sekunder, minuter och timmar av tysthet.
När klockan slog fem nere i det lilla köket somnade Saga.
Mamma låg i badkaret, blodet var överallt. Hennes ögon var livlösa och över hela väggen stod det; Saga, varför gick du inte in? Det är ditt fel Saga, bara ditt fel!
Hon vaknade med ett ryck.
Tårarna rann nerför kinderna, och hon var blöt av svett. Hon skrek rakt ut och insåg att toadörren fortfarande var låst.
Hon sprang ner och plockade en femkrona ur grisen på köksbordet, placerade den vant i låset och vred om. Klick. Hon blundade när hon gick in i det klassiska badrummet med blått kakel.
Hon kisade försiktigt, och efter en stund vågade hon öppna ena ögat. Hon låg i badkaret precis som förväntat. Vattnet skiftade mot rött, och blodet rann ur dom öppna såren på handlederna.
Saga satte sig på knä vid toaletten, snabbnudlarna rann ur henne med en väldig fart. Hon ställde sig sakta upp, allting snurrade. Hon förde sakta ner sin hand i det blodfyllda badkaret och drog ur proppen. Hon skakade. Situationen var allt annat än komisk, hon var riktigt rädd precis som så många gånger förr - men hon kunde inte hjälpa att det kom ändå. Ett högt, kallt skratt som mest lät som ett rop på hjälp ekade mot dom kakeltäckta väggarna.
