KEEP ON WAITING, WAITING, WAITING FOR THE WORLD TO CHANGE
Friends. Nu befinner vi oss i slutspurten. En sista ansträngning så är vi vid mållinjen. 89:e minuten av en fotbollsmatch. Nog med sportiga liknelser - visst förstår ni min poäng?
När jag spelar fotboll och jag vet att domaren snart ska blåsa så förändras jag till en Superman med stort S. Inga löpningar är för långa eller jobbiga, jag backar inte för en närkamp och när kräkset börjar bli en påtaglig smak i munnen och domaren tar upp sin pipa, så vet jag att jag gjort allt jag kunnat.
MEN. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför effekten blir den motvända när skolan snart ska till och sluta. "Jag missar inte så mycket" "jag behöver inte gå på den lektionen" "vi gör ändå inget viktigt idag" är några av mina vanligaste ursäkter för att ligga kvar i sängen och titta på Sjunde Himlen eller vara ute i vårsolen istället.
Dumt, väldigt dumt.
Kommentarer
Postat av: elin
hehe.
Trackback
