I notebooked him

Ni söker ett mirakel, vi söker efter ett mirakel. Nåt enkelt som sveper förbi, förbättrar, helar. Jag gillar inte att vara varken fascistisk eller pessimistisk (eller jo, kanske) men det kommer inte hända.

Jag betraktar mitt förflutna via facebook, och undrar hur allt hade varit om saker som hände inte hänt, om folk som flyttat inte hade gjort det och så vidare i all oändlighet.
Hade vi hållit ihop då, som vi dyrt och heligt lovade varandra när vi satt tätt ihopkrupna inne i dungen med alla smultron om somrarna? Ibland undrar jag.

Nån liten rackare tänkte välja min mamma som gymnasium, hon känner sig utan tvivel hedrad! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0