du är min man.

Alltså ledes, det har hänt. Pjoff, så bara försvann min konstiga åkomma av att jag tänker på allt. Liksom bara så där, booorta. Jag känner mig tom, på allt. Det finns ingenting att fundera på överhuvudtaget, rätt så tråkigt faktiskt. Hm, jaja. Men ni förstår ju som sagt att eftersom jag inte har nått att tänka på så har jag ju inte heller så mycket att skriva om, och det suger ju verkligen totalt.  Jag kan ju iallafall ta och tala om att det var dans på centrum idag, haha. Bugg on! det var kanske 15 pers som dansade, resten stog och hängde vid busskuren typ. Och alla vuxna säger ; " Om jag var ung, så skulle absolut ta den här chansen att dansa. Det kostar 160 kronor för dans i hällesjö, ni ska vara lyckliga över att ni får lära er gratis. " sen fnyser dom. Men inse fakta, att du troligen inte alls skulle ha gjort så om du var ung (face it, du är 52)  utan det säger du bara. För yess, vem älskar inte att vara i en litet rum med en svettlukt som luktar värre än A - lagets omklädningsrum efter match? Och vem älskar inte att stå där, som en tönt och sen inte få säga nej om det kommer nått äckelpäckel och bjuder upp en? Höra helen sjöholms röst som sjunger att jag är hennes man, det är underbart.Och sen kommer ju biten när man ska trampa folk på tårna, få ett skrattanfall så det sprutar cola genom näsan och sånt där ni vet. Jag säger som magnus uggla ;

JAG DANSAR ALDRIG NYKTER.
raka vägen till sängen, godnatt.
jag hoppas att det går bra för alla som ska på JH imorrn,  / Jb


HEJ VÅREN.

jag har faktiskt inte så mycket tid att skriva numera - och nästan ingenting att skriva om heller. Jag är mest ute och ränner på kvällarna, åker moppe med moppepojkarna, och är med massa folk, äter glass och njuter av det vackra vädret. Så ja, jag har faktiskt lite ont om tid tyvärr. Men just nu är jag hos marie och micke och har nyss käkat middag. :) min bror kocken. Haha, det låter faktiskt bra. Jag älskar deras lägenhet,  herregud vad härlig den är! här skulle jag vilja bo. Om marie läser det här sen så får hon ursäkta - men hon börjar bli ganska rund om magen faktiskt. Gud vad mysigt med en liten bäbis, tihih. VÅREN ÄR KOMMEN.

/ J
b - faster.

funderare.

alltså, man kanske inte ska skriva om sånna här pass privata saker. Men jag känner faktiskt att jag måste iallafall.
Engla blev bortrövad och mördad. Det är hemskt, förjävligt att någon kan göra så mot ett barn. Det är fel och läskigt och hemskt och alla andra ord du kan hitta på. Men egentligen, om vi tänker efter. Varje dag så dör barn i svält, i aids eller cancer. Barn blir bortrövade och mördade i stort sett varje dag. Idag, i aftonbladet, så var det insändare på flera sidor om hur mamman måste känna, och hur synd det är om henne. Men tror ni inte en mor i Sudan saknar sitt barn lika mycket som en mor i Sverige gör? Varför står inte det på fjorton sidor i tidningen för? Nej, i och för sig så är det ju mest svenska nyheter i våra tidningar, men iallafall. Sånna här saker händer oftare än vad vi tror, och många andra mödrar har upplevt samma sak. Varför får just hon i Sverige flera sidor i tidningen för? Och sen kan jag inte hjälpa att jag blir lite irriterad. " Englas fond " ? Visst, mamman och pappan kanske inte klarar av att jobba på flera år, men det känns ändå som att " Äh, våran dotter dog ändå så då kan ju svenska folket lika gärnatycka väldigt synd om oss och ge oss massa pengar ".  Det känns liksom, ja - fel.
Tack svenska folket för att ni gjorde så vi kunde köpa en ny volvobil.Njae, jag köper det inte.

ät godis och fis i soffan.
/ jb

när allt kommer omkring så är jag snart bortglömd.

En del människor har en utvecklings störning, som heter " superduperfundersamhet ". Denna åkomma led jag inte av förrut, men nu tänker jag på allt. Precis allt från himel och jord, knäppa och absurda små saker kan jag gå och grubbla över hela dagen, så jag knappt hinner med nått annat. Suck, när min hjärna inte behöver funka överhuvudtaget så går de jättebra att tänka, men woops, så sitter man där på matten - och då strejkar den såklart. Men, iallafall, just idag så har jag tänkt på, på hur fort tiden går. Det var nyss som min bror trodde att han var coolast i världen för att han hade många hockeybilder, och nu ska ha och hans fästmö ha barn. BARN! Fast jag inte velat inse det riktigt än, så är han vuxen. Och min syster, herregud. Nyss brukade vi klä ut oss, och leka att jag var en gris och att hon var en fin dam som jag skulle kasta lera på - lortgris och fina damen hette det. Och nu är hon i Sri lanka alldeles själv, och går första året på gymnasiet. Hm, tiden rinner ifrån mig, kan ni vara snälla att stanna den ett tag? Jag hinner inte med!
Nått mera jag har tänkt på, är att jag snart är bortglömd. Här i Hammarstrand, om fem år säger kanske tosse ; minns ni hon näst yngsta bergvall? Lelle svarar ; nej, va var det hon hette nu igen? Sussanne ; Va det inte greta eller nått? Och Eva Persson svarar ; nej, jag kommer inte ihåg, jag som hade för mig att hon hette tijan.
Nej, men allvarligt. Det tar inte länge förns jag drar här i från, men jag ska sätta ett avtryck. Ett avtryck i folks minnen, eller bara så dom kommer ihåg vad jag heter. Måla de med sprayfärg över hela skolväggen, eller nej, då för jag säkert pröjsa.
Men kanske göra nått, riktigt galet, så dom istället om fem år kan säga ; Minns ni hon den där näst yngsta bergvall? Lelle svarar ; Jaa, herregud! Jenny hette hon va, hon som gick balansgång på ett ben uppe på taket? Hahah, är de någon som hänger på mig och flippar ut totalt? (:
/ JB

det räcker för länge sen.

Det gör ont, i hela kroppen när man läser i tidningen. Man läser om lilla Engla, som blev bortrövad och mördad när hon cyklade hem från fotbollsträningen. Det står cirka 5-20 sidor om Engla i tidningen, varje dag. Och hennes bruna ögon borrar sig in i min kropp, och i mitt hjärta. Det gör helt enkelt ont, när man får ett sådant bevis på hur ond världen egentligen kan vara. När man får ett bevis på hur superduper klumpiga polisen är, och när man vet att det där hade kunnat hänt vem som helst. Mig, dig eller någon annan. I det här fallet blev det tioåriga Engla som fick dö på grund av att Anders är helt jävla tom i huvet. Och jag tycker, helt ärligt, att det är dags för skärpning av lagarna i sverige. Anders kan skylla på att han är psykiskt sjuk, och visst - det är han verkligen. Men ingen som är kapabel att mörda ett barn blir någonsin frisk, hur mycket vård han än får. Är det bara jag som tycker att dödsstraff låter bra?


/ Jb

nedrans satans pissröv.

JAAAA. Tredje dagen som jag bara har legat i soffan, degat, druckit te och absolut inte gjort någonting över huvudtaget utom att hosta lungorna ur mig. Nu har feber kommit tillbaka, mamma tror att jag har lunginflamation. De skulle ju vara perfekt, efter som jag har JH nästa helg! ;s Plus, att när jag ligger här i sverige och fryser min vita röv av mig under fyra täcken, och gnäller och tycker synd om mig själv, så är min syster i Sri Lanka och viftar på sin väldigtväldigt bruna röv framför massa snygga lankeser. YES, LYCKAN ÄR GJORD. JAG ÄLSKAR MITT LIV, inte. Orättvist, jag vill också åka ivääääääääääg. :(
jag kommer faktiskt sakna dig sass, men de kommer jag aldrig erkänna för dig bara så du vet. Förresten, så får du köpa fett med presenter till mig, annars jävlar. Men känn inte att du måste, nejnej, jag bara slår dig annars :)
/Jb

dopa mig.

Alla här i världen har olika mål. Den ena vill ha barn, villa man och volvo vid trettio, en annan ska satsa sitt liv på fotboll. En tredje tycker att livet består av att laga datorer, en femte tycker att längdskidåkning är det bästa som finns. Ni förstår vart jag vill komma, alla har mål här i livet, saker man vill uträtta. Saker man vill förbättra, ändra på.

Doping. Visst tänker du också på en idrottsman eller idrotts kvinna med stora muskler, som ser dit klistrade ut? Det gör iallafall jag. Dom tar gifter, för att kroppen ska bli starkare, snabbare. Ja, helt enkelt för att dom ska kunna prestera bättre och bättre. Men man kan inte bli bättre än bäst, det går inte. Ett toppresultat, du kan inte bli bättre än så, om du inte sprutar in dom här gifterna i kroppen. Du har ett val, antingen erkänna för världen att du helt enkelt inte kan bättre än så, eller så sprutar du in gifterna och fortsätter göra folk förvånade över hur duktig du är. Vi har helt enkelt byggt upp förväntningarna om att idrotts stjärnorna ska göra bättre ifrån sig hela tiden, men det är omöjligt. Lika som att vi har byggt upp förväntningarna på hur Charlotte Perelli ska vara klädd i melodifestivalen, för att sen klaga på att hon har bantat bort några kilo. Jag menar, vad skulle svenska folket ha sagt om charlotte kom i jogging byxor, gympaskor, bilringar uthängade över byxkanten och en t-shirt med en dinousarie på? Vi bygger upp förväntningar, och stjärnorna känner att dom måste leva upp till dem, behålla oss i den fantasivärld vi lever i och vill låta oss fortsätta tro att man kan springa hundra meter häck hur snabbt som helst.
MEN NU, ska jag faktiskt ta och komma till saken. Alla kan ju bli bättre på allt som dom redan är bra på, så varför bara doping till idrottare? Vaddå, mamman som har fyra barn och bor i en villa behöver också bli bättre, sprutar in gifterna i kroppen och vips, så har hon ork att städa badrummet, där alla barnen har slängt sina leriga kläder huller om buller. Den personen som lagar datorer skulle ju behöva det också, för att leva upp till vad folk förväntar sig, och för att orka sitta och titta på datorskärmen hela dagen. Och återigen, man vill ju bli bättre och bättre på allt, så om du har nån doping till bloggare, så är jag villig att ta det, allt för att inte göra mina kära läsare besvikna.
/ J
b


invalidamongolider.

Idag var det en helt vanlig måndag. Svenska, matte, elevensval och sånt. Jag gillar faktiskt måndagar, för då har vi ingen franska :D. Dom som kanske förhoppningsvis läser detta och inte kommer från hammarstrand, vet ju inte hur vanliga vi är här i dom jämtländska skogarna, så det hade jag tänkt att berätta. Våran skola är speciell, för det finns ingen som är normal. Alla är antingen invalida, eller mongolida, och det är faktiskt härligt på nått sätt.
Jag har börjat fundera, vart passar jag? Eller asså, ja. Här i Hammarstrand, så har jag en plats. Folk vet vem jag är, och om dom inte vet vad jag heter i förnamn så vet dom vad jag heter i efternamn. Öööh, bergvall! Och det är ganska fränt, faktiskt. Men sen, om tre år, where the hell am i going? ;o Vaddå, här har jag ju min plats, varför ska jag till stan då, och vara ingen? Ingen som känner mig, så som folket känner mig här. Det är ju faktiskt en fördel att bo på ett sånt här litet pisställe, var och en har sin plats. Välkommen till mongoparadiset, hoppas att du ska trivas.

Sommarlov med bad och sol, detta lov blir bättre än i fjol. Sommar lov med gräs och grönt, herregud vad mitt liv är skönt! Sommarlov, med jordgubbar och fest - detta sommarlov kommer bli bäst.
 
ÅT HELVETE MED SNÖ, NU SKA DET BLIR SOMMAR TYCKER JAG.
vi hörs (:
/ Jb

knubbig och elak, smal och snäll.

Det var en gång ... Så lyder alltid början, och slutet lyder ; och så levde dom lyckliga i alla sina dagar. Välkommen till sagornas värld, här kan det omöjliga bli möjligt. Du kan göra vad som helst utan att det får några konsekvenser. Du kan ju helt enkelt bara luta dig tillbaka och chilla också, hoppa på några magiska svampar, sen gå och äta lite smurfbärssylt, gå på disco med nils karlsson pyssling och barbapappa, umgås med skönheten och odjuret, och sen kanske dricka lite te med teskedsgumman. När det är trevligt väder kan man ju också unna sig en liten flyg tur med en knubbsäl, eller varför inte med peter pan.

Sagor i all ära, men det finns en sak som jag stör mig så dampigtjävla superduper mycket på. Tänk, en femåring som sitter hemma och tittar på askungen. Askungen är snäll, smal och blond. Styvsystrarna är tjocka, brunhåriga och elaka. Vad skickar det för signaler till den som är liten? Jo, att alla som är snälla är smala. Alla som är tjocka är dumma. Femåringen försöker sluta äta lördagsgodis, vill bli smalare, snällare, se ut som askungen gör. Självklart så finns det inte en endaste femåring som lyckas sluta äta godis på lördagarna, men tanken finns där i bakhuvudet jämt. SNÄLL - smal. ELAK - tjock. Får jag ta och fråga, är det konstigt att det finns en sjukdom som heter anorexia, som drabbar tjejer i allt lägre åldrar?
Sen i askungen, så kommer ju prinsen och förstör ännu mera. Den som är smal och blond får kärlek, medans dom tjocka får se på.

det är insidan som räknas.
/
jb

jag kan spy om jag vill.

" oooh, jag är helt slut! Jag skulle kunna gå och spy vilken sekund som helst nu, om jag vill, men jag har så svårt för det - så jag tror jag låter bli. " Top Model nästa för Johnny, " asså, jag kan ju typ spy om jag vill liksom. "

SUCK. Jag börjar bli gammal, tretton år, och jag har inte åstadkommit någonting i mitt liv över huvud taget. Inget som betyder nått för nån eller spelar nån roll. Jag liksom bara finns, utan att jag gör nått med mitt liv. Jag har börjat få rynkor i pannan, och en del dagar tycker jag faktiskt att det farmor har på sig är snyggt. 13 år, bara ungefär fem år kvar till strandliden, rullator och broddar på sommaren. Jag ska ta mig fan göra någonting, innan jag dör, som någon mår bra av. Hjälpa människor, hitta ett botemedel på aids eller något. Folk ska komma ihåg mig när jag dött, det kan du slå dig i backen på.
Let's face it, jag blir inte yngre. Antirynk kräm nästa. Förresten, vart köper man broddar? Jag tycker nog allt att det är lite för halkigt nu mera när jag gå till skolan.

FOREVER YOUNG, I WANT TO BE FOREVER YOUNG.

sovgott, eller nått. (vilket rim. x)
/Jb

som vi har väntat.

Man tittar sig omkring, och det är där. Solen skiner, och himlen är blå. Snön har tinat till vattenpölar överallt, som man ska råka kliva i och blöta ner sig totalt. Man tar ett djupt andetag och känner det i hela kroppen. DET ÄR VÅR. Jag gör som Ronja rövardotter, och mitt vårskrik ekar i kullstaberget. Oh, vad jag är lycklig. Vi har ju, eller, iallafall jag, har ju väntat nästan den hela mörka vintern på lite solsken och fågelkvitter. Men nu är det, verkligen vår.
Cykeln är framme, och den funkar bra. eller, nja. Den kommer iallafall funka bra efter att jag har lagat den. Inom en snar framtid så kommer även däcken att vara pumpade, eller nja - den dagen då jag hittar pumpen bland all bråte så ska jag ta mig i kragen och göra det. Men vet ni en sak? Idag såg jag vad jag så länge har tittat efter. Det första vårtecknet.
Det var inte en sketen liten gul blomma, eller en fågel som tagit sig hit från sydamerika. Nepp. Dom har vaknat. Jag pratar inte om björnarna som kommer att äta upp mig nån vacker dag när jag är ute och plockar bär, nej - jag pratar om alkoholisterna som börjar röra på sig. Dom har spenderat hela vintern i en väl inpissad lägenhet, men nu har dom vaknat. Dom är här nu, och letar efter pant. Precis som alla välgömda hundskitar under snön tinar dom fram, alkoholisterna och knarkarna - vårens första tecken, är här. What a hallelujha moment.

Vårens första moppetur har ägt rum också, denna vår var det den lilla söta pojken tim åkerlund som fick äran att skjutsa min vackra bakdel på hans sadel. Tack. :) Vårens första glass åt jag också tillsammans med mirja och moa, trevligt trevligt!

Adios amigos, / Jb

RSS 2.0