ETT GLATT HALLÅJ
Man kan ju inte låta bli att känna sig ungefär som en miljonär när man bokar en resa till Thailand på en söndag med avgång på en Torsdag. Nu på Torsdag alltså. För att upplysa er som inte vet så är det tisdag hela dagen idag vilket innebär att det är två dagar kvar tills jag och min pojkvän åker iväg i nästan en månad.
Tills dess gör jag såna där tråkiga grejer som ändå blir roliga för att man längtar så mycket, springer på banken, växlar pengar, packar och packar upp för att sedan packa om, har ångest över alla klädesplagg som jag inte har och hatar de som finns. Men som sagt, det finns någon tjusning med det hela.
att jag jobbat och sparat ihop dessa korvören tänker jag inte berätta för någon i hela världen. Aldrig någonsin.
HAR DU SETT 2
Tänk vad mycket folk kan som man inte vet. Här sjunger Elin, målvakt i mitt fotbollslag, så fint att gåshuden tog över varenda bit på hela kroppen samtidigt som ögonen tårades. Och innan den dagen visste jag bara att hon var en duktig målis.
Man vet så lite.
MEN HAR MAN SETT PÅ MAKEN
Vad gör ni egentligen där inne, frågade mamma och bankade på dörren. Ingenting sa vi, fast vi egentligen tog tusentals kort i spegeln iförda våra nya klänningar som vi skulle använda kommande dag på skolavslutningen i nionde klass.
Varför i hela fridens namn man gjorde så kunde mamma inte förstå, medan vi fortsatte leka Tyra Banks inne på min 70tals-inspirerade och gräsligt fula toalett.
NÅGON GÅNG BLIR SMÅ BARN STORA
ALLA HAR VI VARIT SMÅ
Hittade igen lite gamla bilder en blåsig dag som denna, mitt i allt knäckkokande. 2009 var året mina vänner.
På den sista bilden var jag på min första fest, tror jag. Min storasyster skulle ta studenten och vi var ett ganska konstigt gäng samlade i en liten lägenhet.
Alla var packade medan jag var nykter och obekväm. Slutligen fick jag ta hand om min kompis som kissade ner sig och förlorade synen efter en 70:s med polsk smuggelsprit.
Ja, vi har alla varit små.
BITTER OCH ENSAM
Bitterfittornas risksförbuns egen ordförande. Dumma mage och dumma mig som alltid drar på mig diverse åkommor vid helt fel tidpunkter.
Dumma lillasyster som alltid ska krylla av dagisbacillurer och förbannade barn som ser så gullig ut att man inte kan låta bli att pussa.
Dumma mig som vet att barnet är en smittohärd men inte kan låta bli.
Dumma barn som är sjuka och dumma dagis som slänger ihop ungar i en bunt så de får slemma ner varandra bäst de vill.
Dumma samhälle som gör att mammor och pappor måste ha jobb och därför lämna ifrån sig sina barn.
Dumma samhälle som gör att barn blir otrygga och växer upp till mördare och våldtäcktsmän.
Och dumma mig som är sjuk precis nu. Dumma tid som inte räcker till och dumma skoljobb som är alldeles för många.
KÄRA 16ÅRIGA JAG
VAD ÄR EGENTLIGEN MENINGEN
Du och jag är marionetter. Skådespelare i livets stora pjäs, och normer, åsikter från andra och samhällets krav får oss att röra på armar och ben. Vi lever på lånad tid och andas ut i ett universum som är så stort att vi inte spelar någon roll överhuvudtaget om man verkligen vågar tänka efter.
Atomer som vi består av består i sin tur mest av tomrum, och skulle vi ta bort allt tomrum ur alla människor i världen skulle vi allihopa få plats i en sockerbit.
7 miljarder människor. I sockerbiten som du rör ner i kaffet klockan kvart över 3 (för så har det alltid varit)
Vi fyller våra dagar med intressen, skyndar till träningar, skrattar för att vara artiga, äter middag för att vi är hungriga, läser läxor för att vi är tvungna. Jämför oss med varandra, gråter över komplex och hatar våra garderober som alltid är lika trista och tråkiga.
Det finns en autopilot som manövrerar vardagen och vi medans vi söker och letar efter meningen, som troligast är en illusion för att vi ska vilja överleva.
klicka om du också vill bli dum i huvudet och saknar sömnsvårigheter i ditt liv
VARJE ANDETAG, VARJE STEG JAG TAR, VARJE GÅNG JAG LER, I ALLT JAG SER - JAG SAKNAR DIG.
Jag säger den vanliga meningen varje kväll innan jag somnar, men det är lika tråkigt varje gång när du inte svarar. Att ha kontakt över telefon eller genom datorn är inte alls samma sak som att sitta inflätad i dina ben till ett vänneravsnitt. Att äta clementiner och chokladfingrar är inte lika gott när du inte sitter brevid.
Åh allra finaste syster vad jag längtar efter dig.
FRÅN DEN LJUSA SIDAN
.
ATT FÖRÄNDRA
Människor med pengar har ingen vilja, är något jag kommit fram till efter min försäljarkarriär. De går förbi, tittar, känner, funderar och när jag öppnar munnen och säger tre för hundra är det en del som inte tänkt att de ska köpa som gör det ändå. Det gör hela "frys av dig tårna"-proceduren värt det för min dominanta sida som kan behöva lite näring ibland.
Förövrigt är jag tröttare än jag någonsin varit förut och det är nästan så att magen vänder sig ut och in i ren protest när jag tänker på alla rullrån som ligger och smular på golvet i köket och alla kastruller med skal från äppelmosen vi har kokat under dessa tre intensiva dagar. Jag vet inte om det är min vuxna sida som talar när tanken "det är en dag imorgon också" ilar genom hjärnan eller om det är den lata. Möjligtvis en kombination.
Nu - sömn. En bristvara vill jag lova och jag kan inte komma ihåg när jag sov ordentligt senast. Egentligen vill jag helst öppna hela min fina julkalender som är full med små roliga paket och lappar, nog för att min pojkvän är från Hudiksvall men han är bra kreativ. Åh. Jag försöker hålla mig och går och sover istället - för som sagt är det en dag imorgon också.
kram
LYCKA ÄR ATT...
komma hem till sin lilla tysta etta och inse att man fått ett brev från världens bästa morfar. Ett handskrivet. Brev. På mitt golv.
