18.20

Börjar sakta men säkert inse att jag snabbt börjar anta skepnaden av en sådan människa som jag avskyr.
En sådan som gnäller om för lite pengar men inte ens försöker skaffa sig ett jobb, en sådan som gråter över semesterkilon i duschen och som skjuter upp att skaffa gymkort.
En sån som bedövar lusten att spela fotboll med att endast driva runt ihopp om att finna något roligare men inte vågar vara med på nya saker.
En sådan som mest är melankolisk och tänker på det som en gång varit i en slags förskönad variant.
En sådan som livet passerar medan gnäll och klagan spelar den centrala rollen som partner. Så roligt.
En människospillra av något som en gång varit en hel person med massor av spring i benen och uppfinningsrikhet.
Undertecknat ensam, bitter, kall och småfet

Kommentarer
Postat av: Anonym

du kommer aldrig bli småfet jenny bergvall.

2012-01-14 @ 23:39:26
Postat av: elin

mulligt är gulligt!

(jag fick aldrig uppleva 70talet)

2012-01-15 @ 23:04:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0