Jenny

Ensam, så ensam att det ekar på mina 48 kvadrat. Farbror doktorn var äntligen kompetent nog att skriva ut ett recept så det enda roliga jag kan göra är att knapra piller, som förresten var alldeles för dyra för att passa min (obefintliga) studentekonomi.

Målar naglarna ilsket rött för att kunna njuta av terapiarbetet att knoppra bort kletet sedan och skriver CV ihopp om att kamma till mig och skaffa ett sånt där arbete.

Det ska jag isåfall fylla mitt innehållslösa och tråkiga liv med, bli en sådan där viktig en som pratar i handsfree och har arbetskläder på mig även fast jag är ledig. Tills dess, kvällspromenad med André.

kram