Jenny

SOMMARLOV, tralalalalala. Hm, första sommarlovs dagen var inte direkt vacker. Första gången jag har haft täckjacka på skolavslutningen, men skit samma. Vi får hoppas på det bästa, yesbox.

Har ni tänkt samma tanke som jag? Att vi människor förstör ord. Hej, hur mår du? man fortsätter vidare genom korridoren. Man vill inte höra svaret ens, utan det handlar om att vara trevlig. Men hur trevlig är man egentligen om man frågar en fråga och sen inte hör svaret? Tänk om svaret var ; jag mår åt helvete, min mamma slår mig min pappa super och min lillasyster är på avvänjning. Min bästa kompis dog i en bilolycka förra veckan och min storasyster dog pga av ett ödlebett när hon var i thailand. Jag ska gå och hänga mig nu. Tänk om bara en endaste person hade stannat, och pratat, lyssnat. Men vi stressar, och skyndar hit och dit, så vi inte ens hinner med varandra.
Hej hur mår du? Man svarar reflemässigt " heh, bra du själv?" eftersom ingen vill höra svaret, så behöver man ju inte hålla sig till sanningen. Eller?
Om jag säger jag älskar dig, vad tänker du då? Jag tänker på min famor, hähä. Jag vet inte varför faktiskt. Vi  Man säger det till dom som är närmast, som bor i hjärtat. Men i dagens läge är det ungefär som att skriva hej. Och jag kan helt enkelt inte förstå.
Jag älskar dig. För mig betyder det att man visar kärlek, äkta känslor. Det är liksom nått som man säger till mamma.
Men nu, så är egentligen jag älskar dig, ett utslitet uttryck. Och det betyder inte särskilt mycket alls.
Vi förstör våra ord, vi förstör våran jord. Sanna mina ord, för jag har alltid rätt gå och ät en plätt.
Och om nu jag älskar dig betyder hej, så får jag helt enkelt ta och skriva :
JAG ÄLSKAR DIG DÅ.
/ jB